|
||||||||||||||||||||
| Att ställa krav på skolan är att bry sig Norrtelje Tidning, 26 juli 2006 |
||||||||||||||||||||
| Min far var lärare och ägnade sitt liv åt skolan. För honom var målet en skola för alla. För min far var det inte självklart - tvärtom. Farfar gick bort tidigt och far växte upp i en etta i de fattiga kvarteren i Majorna i Göteborg. Där var man kommunist om man inte som farmor var starkt kyrksam. Min far var yngst i en syskonskara där sex nådde vuxen ålder. De äldre syskonen fick helt naturligt börja jobba direkt efter folkskoleåren. Så hade det blivit också för min far, om inte kyrkoherden i församlingen hade gripit in, så att fortsatt skolgång kunde ordnas. Efter universitetsstudier i Uppsala blev han lärare och några år senare läroverksadjunkt vid det ansedda Hvitfeldtska läroverket i hemstaden Göteborg. Det var en klassresa som var få förunnade på den tiden. Den bar min far med sig hela livet. Några år senare blev min far rektor vid realskolan i Rättvik. Det var i slutet av 50-talet, när de stora skolreformerna växte fram. För min far var det naturligt att ställa upp för en skola för alla, där inte börd och pengar längre skulle avgöra vem som skulle få studera vidare. Jag minns fortfarande fars upprördhet över nolltaxerande köpmän som för sina barn lade beslag på stipendier avsedda för s k mindre bemedlade. Under hans ledning blev Rättvik en av de första kommunerna som gick över till enhetsskolan, som grundskolans föregångare hette. Det fanns nog de som undrade varför läroverksmannen inte bromsade utan tvärtom var pådrivande. Men far visste att klassresan börjar i klassrummet. Tyvärr dröjde det inte många år innan far blev djupt besviken över utvecklingen. Det blev inte någon skola för alla. Intentionerna bakom den nya skolan förfuskades. De vänsterpräglade utbildningsteoretikerna under Olof Palme drev snabbt igenom en likriktning. Alla skulle behandlas lika. Linjeindelning och nivågruppering var förkastligt. Tanken var att ingen skulle pekas ut för att behöva mer stöd eller tid för att uppnå skolans mål. Ingen skulle stigmatiseras. Följden blev en alltmer kravlös och betygslös skola, där alltfler elever går ut utan grundläggande kunskaper. Visst, i den här skolan pekas ingen ut, men det innebär också en skola, där ingen blir sedd. Och de som är de största förlorarna när ingen blir sedd, är just de som skulle behöva skolans stöd och särskilda insatser allra mest. Här är dagens skola en stor svikare. Men, så nattsvart är det väl ändå inte i skolan? Finns det inte många hängivna lärare som gör vad de kan för sina elever? Jovisst! Jag har själv följt skolans arbete under mina döttrars sammanlagt femton år i skolan. Jag har mött lärare som varit helt fantastiska. Men jag har också sett elever som aldrig fått någon chans att bli sedda på grund av hopplösa förhållanden för lärare, brist på särskilda resurser och en kaotisk skolvardag utan ordning och reda. Förlorarna är alltid de elever som skulle ha behövt skolans stöd allra mest. Nu finns det fortfarande s k progressiva skolmänniskor som avvisar talet om ordning och reda och krav i skolan. Rätt ofta förmodligen sådana som kunnat ta sig fram på egen hand. Jag har ju själv kunnat se, hur elever från studievana hem som mina döttrar alltid kan få hjälp och stöd hemifrån för att kompensera en skola som sviker. Men, en skola för alla, är en skola som inte sviker dem som saknar denna bakgrund. Det finns förmodligen inget annat samhällsområde, där den socialdemokratiska politiken går så i otakt med sina egna väljare. Den klassresa som skolan skulle kunna bjuda på tar för alldeles för många skolungdomar aldrig sin början. Att ställa krav är att bry sig. När jag talar för mer krav på kunskap i skolan, så handlar det om att ställa krav på att skolan inte får lämna ifrån sig elever utan grundläggande färdigheter. Krav och betyg handlar om att skolan i tid ska kunna se var stödinsatser måste sättas in. Det handlar om att kunna ställa krav på skolan. En kravlös skola är en skola ingen ställer krav på. Det är inte en skola för alla. Lennart Rohdin, Rådmansö riksdagskandidat (fp) |
||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||